Time flies

Första gången jag träffade Liam var han fortfarande i mamma Marias mage. Men hans närvaro gjorde sig påmind genom att sparka sin mamma på revbenen. Och han verkade trivas bra där inne i magen då han fick över tiden. Men sen dess har tiden gått riktigt fort. Det känns som om det var igår som jag fotade hans nyföddporträtt. Men det var snarare 7 månader sedan. Det är alltid lite extra kul att få följa med barnets utveckling och att kunna frysa tiden. Tiden som annars flyger förbi oss i rasande fart.

För 7 månader sen låg Liam och sov under vår fotografering. Den här gången var det annorlunda. Gladare och busigare kille får man leta efter. Och sina klarblåa ögon har han fått från sin mamma. Nästa gång vi ses kommer han förmodligen ha massa spring i benen och om möjligt, vara ännu busigare. Men tills dess stannar vi tiden en stund och tittar på bilderna på Liam som var på väg in i 7-månaders världen.