Att få träffa en sån liten människa, som kommunicerar med olika ljud, som inte har en aning om vem du är och varför du tittar på henne med en blick som säger ”jag-vill-äta-upp-dig-för-du-är-så-söt”. Att få hålla en sån liten människa i sina armar och hon litar fullt ut på dig att du inte tappar henne. Att få träffa en sån liten människa som är helt ovetandes om den stora världen men väldigt medvetande om vem hennes föräldrar är. Idag fick jag träffa lilla Svea. En envis tjej, lite drygt två veckor. Sockersöt.
Man tappar andan lite. Dem är helt otroliga, era små mirakel. Varför inte passa på att föreviga den stunden och ha minnena kvar för alltid. Dem växer så fort.
.jpg "svea-hemsidan")
